Energirelaterade köpbeslut

Inom detta forskningsområde hanteras frågor kring större energirelaterade beslut i kundernas vardag. Exempel på beslut är inköp av nytt värmedistributionssystem, ny värmeanläggning eller nya vitvaror. Här kan även frågor där energi är en sekundär parameter studeras, t.ex. vilken roll energifrågor har när det gäller val av bostad etc.

Hittills har energifrågan varit lågt prioriterad av flertalet konsumenter, både vad gäller hushållskunder, lokalsektorn och icke energiintensiva industrier. Detta då energikostnaden i många fall har legat lågt i jämförelse med andra utgifter. Denna bild kan i viss utsträckning ha förändrats något till följd av förändringar i energipriserna under de senaste åren. Många konsumenter upplever också att det krävs betydande ekonomi- och teknikkunskaper för att kunna fatta rationella beslut. Detta projekt bygger på att analysera hushållens och mindre företags beteenden inför olika simulerade val på energimarknaderna och på så sätt öka insikten om de faktorer och drivkrafter som styr konsumenterna - t.ex. utlösande händelser, hinder och priselasticitet. Därefter analyseras vilka reaktioner/beteenden som kan förväntas från kunderna vid olika utvecklingar i omvärlden med direkta implikationer på energimarknaderna.

Projektet tar upp hur konsumenternas beteenden påverkas av en relativt komplex bild av prisförändringar, förväntningar av framtida prisförändringar och dessa parade med bakomliggande orsakssamband, tillgängliga (nya) alternativa produkter/tekniska lösningar, möjligheter till och kostnader för energisparande, skatter, incitament, taxekonstruktioner, miljöproblematik etc. En central fråga är här också påverkansfaktorer i form av ekonomiska styrmedel, information, energirådgivning, energideklaration, etc.
En metodologisk utmaning är att det ofta finns betydande skillnader mellan vad folk säger sig vilja göra i en simulerad valsituation och vad de faktiskt kommer att göra i en verklig valsituation. Detta förstärks av att energi för många är en lågintresseprodukt – som man kanske inte vill engagera sig för, förrän det är absolut nödvändigt (till exempel när värmepannan går sönder). Därför finns det också anledning att börja med att studera hur kunder som faktiskt gjort aktiva val resonerat och vad det var som fick dem att gå från ord till handling.
Underfrågeställningar inom detta område kan exempelvis vara:

• Vad har hittills styrt de konsumenter som gjort aktiva val på energimarknaderna?
•  Vilka prisdifferenser måste finnas mellan olika energislag för att konsumenterna skall övergå till andra alternativ?
• Vilka andra faktorer än priset kan, enskilt eller tillsammans med priset, driva fram ett förändrat konsumentbeteende?
• Vilka är ”trösklarna” prismässigt, i teknisk utveckling eller i andra beteendeförändrande faktorer för att vi skall få större systemförändringar i energiförsörjningen?
•  Vilka typer av händelser och incitament kan driva fram en utveckling som innebär att vi når upp till trösklarna?
• Hur påverkar miljöproblematiken konsumenternas val?
• Är energieffektivitet en viktig parameter i investeringsbeslutet?
• Vilken roll har olika aktörer, t.ex. energirådgivare, grannar, energiföretag, myndigheter, media etc i konsumenternas val?
• Vilken roll spelar faktorer som ålder, utbildning, kön, egen ekonomi?