|
Projekt
Människors upplevelse av variationer i lufthastigheten
Syftet med projektet är att undersöka hur människor påverkas av en
varierande lufthastighet i vistelsezonen. Genom att variera lufthastigheten
i byggnader som är försedda med mekanisk ventilation kan en effekt som
liknar vinddraget från ett öppet fönster skapas. Påverkan/upplevelsen av
förändringen kommer att mätas via psykologiska mått såsom kognitiv
prestation, emotionell reaktion och termisk komfort. Målet med projektet är
att undersöka möjligheten att i vissa lokaler ersätta komfortkyla med en
varierad lufthastighet i vistelsezonen.
Ett första steg i detta
projekt har varit att undersöka om det är tekniskt möjligt att skapa en
varierad lufthastighet i vistelsezonen. De resultat som framkommit visar att
det för omblandade ventilationssystem är möjligt att skapa
hastighetsvariationer i rummet. Hastighetsvariationerna skapar en kylande
effekt och det finns därför en potential att uppnå komfort vid högre
temperaturer än annars. Försöken visar även att för deplacerande
ventilationssystem är detta inte möjligt.
Arbetet har gått vidare med
försök där ett stort antal testpersoner medverkat. Dessa försök har
genomförts i en "skolsal" som byggts upp i laboratoriet för ventilation och
luftkvalitet vid Högskolan i Gävle. Om utvärderingen av dessa försök visar
att en potential i form av förbättrad komfort finns kommer fältförsök, i
samarbete med Skolfastigheter i Stockholm AB, att genomföras.
För mer information
kontakta Civ.ing Hans Wigö hans.wigo@hig.se.
Inom projektet finns några artiklar/rapporter bland annat:
Wigö, H. Sandberg, M. (2001): Velocity variations in ventilated rooms as a
method for creating comfort.
Rapportsammanfattning
Wigö, H. Sandberg, M.
(2002): Creating velocity variations in a whole room.
Rapporterna beskriver de grundläggande teorierna och de inledande försöken
med mätningar av lufthastigheter i vistelsezonen. Försöken är utförda i
laboratoriemiljö utan medverkan av försökspersoner. De resultat som
framkommit visar att det för omblandade ventilationssystem är möjligt att
skapa hastighetsvariationer i rummet. Försöken visar även att för
deplacerande ventilationssystem är detta inte möjligt.
Psykologiska effekter av flimmer från lysrör
Syftet i detta projekt har varit att genomföra en experimentell
beteendevetenskaplig studie över hur olika typer av belysning påverkar
människor i arbetsför ålder. Studien omfattar ljus från konventionella
lysrör kontra HF-lysrör. Den senare typen av lysrör ger normalt en betydligt
lägre energiförbrukning än konventionella lysrör vid samma krav på
ljusstyrka.
De försök som utförts inom
ramen för projektet har inneburit att ett stort antal försökspersoner har
fått utföra ett antal uppgifter i varierande belysning. Det som
registrerades hos de olika försökspersonerna vid försöken var emotion,
aktivitetsnivå och intellektuell arbetskapacitet.
Resultaten visar att
personer som arbetar i lokaler med HF-lysrör har en högre
problemlösningsförmåga och tycker att miljön är mer behagligt än de som
arbetar i lokaler med konventionell lysrörsbelysning.
För mer information kontakta Docent Igor Knez
igor.knez@hig.se
Inom projektet finns
följande rapport:
Igor Knez: Unconscius Affective and Cognitive Reactions to
Non-Visual Flicker from Fluorescent Lighting. Centre for Built Environment,
Laboratory of Applied Psychology. (2001).
Rapporten beskriver de försök som gjorts i syfte att ta reda på hur
prestationsförmågan hos personer påverkas av icke synligt flimmer från
lysrör. Resultaten visar att prestationsförmåga och komfort blir högre vid
arbetsplatser försedda med moderna HF-lysrör i stället för konventionella
lysrör.
Rapportsammanfattning
Genomförare
Delprogrammet och projekten genomförs vid avdelningen för Ventilation
och Luftkvalitet vilket är en del av institutionen för Byggd Miljö vid
Högskolan i Gävle. Forskningen bedrivs i samarbete med Kungliga Tekniska
Högskolan i Stockholm.
Vid institutionen för Byggd Miljö bedrivs forskning inom bl.a. områdena
byggnadsmaterial, inomhusmiljö, fastighetsförvaltning, boende, arkitektur
m.m. Institutionen består av fem avdelningar varav en är avdelningen för
Ventilation och Luftkvalitet. Till denna avdelning finns tre laboratorium
knutna. De olika laboratorierna är:
- Laboratory of Applied Psychology
- Laboratory of Ventilation and Air Quality
- Wind Tunnel for building aerodynamic studies
Tillsammans spänner forskningen över ett brett område och inriktningen är
samspelet mellan "människa och maskin".
Delprogrammets värde
Delprogrammet kan ge en ökad kunskap om faktorer, medvetna eller
omedvetna, som påverkar människors komfort. Det ger även kunskap om den
energianvändning som behövs för att uppnå önskad komfort. Forskningen i
detta delprogram inriktas främst mot lokaler av typen kontor och skolor.
Genom en förbättrad komfort kommer prestationsförmåga och välbefinnandet att
öka hos de som vistas i lokalen. För energiföretagen kan det även innebära
ett minskat effektuttag och därmed även en effektivare energianvändning.
Informationsansvarig:
Monika Adsten
|
