|
Projekt
Brukarnas upplevelser av
"intelligenta" installationer i byggnader
Målet med detta projekt är att utröna
hur ett installationstekniskt system skall vara utformat för att brukaren
skall bli nöjd med inomhusmiljön. Inom projektet kommer även betydelsen av
vissa faktorer som inte är direkt relaterade till de installationstekniska
systemen, såsom den psykosociala arbetsmiljön, att studeras.
Projektet har inletts med analys av en större datamängd från det EU
finansierade SCATS projektet.
Det övergripande syftet med
SCATS var att etablera en ny syn på inomhustemperatur stödd på termisk
adaption hos brukaren. Projektet drevs samtidigt i fem EU länder och berörde
i huvudsak kontorsfastigheter. Data insamlade i SCATS-projektet är av två
typer: Den ena typen utgörs av data från djupintervjuer utförda en gång per
månad i samtliga berörda fastigheter. Den andra typen utgörs av data som
samlats in genom att respondenten dagligen besvarade ett enklare
datorbaserat frågeformulär vid maximalt tre tillfällen per dag. För att
kunna relatera de personliga åsikterna av mer subjektiv karaktär till
mätbara tillstånd utförs, samtidigt som intervjuerna, mätningar av termiskt
klimat, ljudnivåer, koldioxidhalt, ljus, luftrörelser och luftfuktighet.
Resultatet från den inledande analysen av data från SCATS projek-tet har
sedan använts vid utformandet av den enkät som används vid insamlandet av
data i detta projekt.
Datainsamlingen i detta
projekt har skett vid ABB Business Center i Göteborg och analys av dessa
data pågår. De första preliminära resultaten tyder på att upplevelsen av
vissa fysiska parametrar har större betydelse än andra för upplevd komfort
på arbetsplatser. Exempel på några av de parametrar som verkar ha störst
betydelse är störande ljud och luftkvalitet. En första redovisning av
resultaten från detta projekt väntas komma under hösten/vintern 2001.
För mer information
kontakta Civ.ing. Magnus Bengtsson, magnusb@hvac.chalmers.se
Projektet är inne i sin slutfas och en licentiatavhandling läggs fram i
februari månad 2003.
Tekniska möjligheter och begränsningar med "intelligenta" styr- och
reglersystem i byggnader
Syftet med detta projekt är att
genomföra en studie över reglerteknikens möjligheter i "intelligenta" hus.
Målet med projektet är att utreda reglerteknikens möjligheter att bidra till
minskad energianvändning, ökad brukarvänlighet och bättre klimat i
framtidens fastigheter. Projektet har tydlig anknytning till de vinster som
kan förväntas tack vare den nya tekniken med s.k. "intelligenta" byggnader.
Projektet inleddes med en
förstudie över vad som menas med intelligenta hus och hur reglertekniken
skall kunna användas i dessa hus. Förstudien inriktades på åtgärder som kan
leda till ökad användarvänlighet, minskad energiförbrukning och bättre
fungerande klimatsystem.
Det fortsatta arbetet inom
projektet har inriktats mot åtgärder i syfte att skapa förbättrad reglering
genom att utnyttja fler mätsignaler för styrning. I detta arbete har även
ingått nya metoder för interaktion mellan närliggande reglerloopar, ökad
användning av adaptiva funktioner samt bättre inställning av existerande
regulatorer.
För mer information kontakta Civ.ing. Mohsen Soleimani-Mosheni
mohsen@chl.chalmers.se
Inom
projektet finns för närvarande följande rapporter:
Bertil Thomas, Mohsen Soleimani-Mohseni: Reglerteknikens möjligheter i
framtidens intelligenta hus - En förstudie. Chalmers Lindholmen Högskola,
Rapport nr 7 (april 2001).
Den första rapporten som
publicerats i detta projekt är en förstudie som tar upp reglerteknikens
möjligheter i framtidens intelligenta hus. Speciellt diskuteras här åtgärder
som kan leda till ökad användarvänlighet, minskad energiförbrukning och
bättre fungerande klimatsystem. Rapporten är skriven så att den större delen
skall kunna läsas och förstås av alla som arbetar med tekniska system i
fastigheter, även de som inte har reglerteknik som sitt huvudområde.
Rapportsammanfattning
Mohsen Soleimani-Mohseni: Feed-forward Control and Dynamic Modelling in
Temperature Control of Buildings. Chalmers Tekniska Högskola, D65:2002
(september 2002).
Den andra rapporten inom
projektet, tillika författarens licentiatavhandling, tar upp olika
reglerstrategier i syfte att förbättra inomhusklimatet och/eller minska
energiförbrukningen i fastigheter. I rapporten diskuteras framtagandet av
olika dynamiska modeller för simulering av reglersystem i byggnader. I
slutet av rapporten behandlas även intrimning av reglersystem.
Rapportsammanfattning
Genomförare
Delprogrammet och projekten genomförs vid Chalmers Tekniska
Högskola (CTH) tillsammans med Chalmers Lindholmen Högskola i Göteborg.
Deltagande institutioner är Institutionen för installationsteknik vid
Sektionen för Väg- och vattenbyggnad, CTH och Institutionen för data- och
elektroteknik, Chalmers Lindholmen.
Vid Institutionen för
installationsteknik bedrivs forskning inom bl.a. följande tre områden
-
Inomhusklimat med fokus på
livskvalitet och termiskt inneklimat
-
Resursanvändning, d.v.s.
byggande med minsta möjliga resursanvändning och belastning på den yttre
miljön
-
Installationstekniska
system med inriktning mot utformning av system för kyla, värme och
ventilation
Målet med institutionens
forskning är att öka förutsättningarna för att uppföra byggnader och
klimathållningssystem med minsta möjliga uppoffring av resurser utan att ge
avkall på uppställda krav på innemiljön i vid mening. Därför utvecklas
metoder och hjälpmedel som ger ökade möjligheter att, i ett tidigt skede av
byggprocessen, analysera samspelet mellan byggnader och deras
klimathållningssystem. Forskning kring faktorer, som karakteriserar
inomhusklimat, bestämmer utformningen av byggnaders tekniska installationer,
och karakteriserar energi- och resurseffektivitet, är prioriterade områden.
Institutionen för Data- och
elektroteknik bedriver forskning och utveckling inom följande fem områden
-
Biomedicinsk mätteknik
-
Data- och telekommunikation
-
Elektronikkonstruktion med
fokus på datorstödd elektronikkonstrukton
-
Konstruktionsmetodik för
distribuerade inbyggda realtidssystem
Delprogrammets värde
Delprogrammet skall ge ett underlag för att en bedömning av i vilken
utsträckning ny teknik som förs in i byggnader kommer att innebära en
verklig förbättring av inneklimatet. Stor hänsyn kommer att tas till om
brukarna uppfattar att den nya tekniken medför en förbättring jämfört med
dagens teknik. Detta bör ge beställare bättre möjligheter att ställa rätt
krav på de installationstekniska systemen vad gäller individuell reglering
och brukaranpassning. De som arbetar i konsultleden kan få en bättre kunskap
om hur systemen skall utformas för att bli så brukarvänliga som möjligt.
Även tillverkare, leverantörer och entreprenörer kommer att kunna dra nytta
av denna forskning genom att få svar på hur brukarna vill att produkterna
skall utformas.
Informationsansvarig:
Monika Adsten
|
